"Men allt har ett pris, hur mycket trygghet ska vi ha?"

Idag arbetar 8 av 10 inom tjänstesektorn. Det ställer andra krav, inte minst på social smidighet och förmåga att arbeta i grupp. Nationalekonomen Henrik Jordahl leder IFN:s forskningsprogram ”Tjänstesektorns ekonomi” men forskar också om utseendets betydelse för politiska kandidater.

Näringslivet förändras, liksom sociala relationer i familj och övriga samhället. De skillnader som traditionellt funnits mellan industrisektorn och tjänsteföretagen blir då allt mindre relevanta. Industrisektorn ”tjänstefieras” och tjänsteföretagen lär av industrins standardisering av processer.

 

Det är inte alltid lätt att intervjua en forskare, av naturliga skäl är de försiktiga med tvärsäkra uttalanden, i synnerhet utanför det egna fältet. Henrik Jordahls forskningsprogram är omfattande men bjuder tillräckligt många nya ”sanningar” för att stimulera diskussioner av både lättsam och tyngre art.

 

– Jag har under ett antal år intresserat mig för skillnader mellan tjänstesektorn och det klassiska industrisamhället.  Stresstålighet, självdisciplin och social förmåga tillhör de egenskaper som värderas högt i många tjänsteyrken och dessa förmågor blir allt viktigare i vår tid.

 

Samtidigt har det blivit allt svårare att rekrytera medarbetare, i samhället brett finns också gamla föreställningar som lever vidare. En sådan är att det är industrin som ska vara tongivande, inte minst i löneförhandlingar. Men det blir allt svårare att försvara när tjänstesektorn växer så starkt.

 

– Om vi ser några decennier tillbaka är det uppenbart att icke-kognitiva färdigheter (attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor) idag värderas högre på arbetsmarknaden än kognitiva (tankeförmåga och kunskaper), konstaterar Henrik Jordahl.

 

Han berättar om helt ny forskning på Uppsala Universitet (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) som rör tidigare mönstringsprov. Den som presterade bra på provet blev då bedömd både på sin intelligens och kognitiva färdighet men också för den icke-kognitiva hos en psykolog.

 

– Dessa studier handlar om hur det gått på arbetsmarknaden för grupperna med olika poäng. Här framgår att de kognitiva färdigheterna förr var viktigast och mest meriterande, medan betydelsen av de ickekognitiva bara ökat och ökat. Och det väldigt snabbt.

 

Kan man förvärva kunskaper, som social smidighet, eller är de resultat av arv och tidig familjemiljö?

 

– Till stor del är detta en fråga om personlighet, svarar Henrik Jordahl och garderar sig med att just detta inte är hans forskningsfält. Men min tro är att mycket är medfött. Vissa personlighetsdrag sitter ju djupt, den som är introvert som ung är det sannolikt även som äldre.

 

– Men visst går även sociala kunskaper att förvärva, och då tror jag skolan är väldigt viktig, så även förskolan. I detta ser jag risken att vi gått åt fel håll just genom att skolan länge varit väldigt kravlös i Sverige.

 

– Om barn har problem ska skolan ge stöd, i den meningen att man ska lära dem bemästra sina svårigheter. Nu är det mest ett strykande medhårs. Ett exempel är borttagandet av betyg i ordning och uppförande, det beklagar jag.

 

Vad skulle ett sådant betyg få för betydelse för de icke-kognitiva färdigheterna?

 

– Det blir en tydlig signal att skolan värdesätter hänsyn, samarbete och ordning, och det kan inte vara fel att uppföra sig väl. Många skulle må bra av sådana förväntningar.

 

– Att till exempel komma i tid till lektionerna borde vara en självklarhet. Bristen på ordning i klassrummen hindrar många att utveckla sina kunskaper men också sina personligheter.

 

Henrik Jordahl tar även upp de senaste PISA-studierna, där Sverige är det land med högst andel elever som inte kommit i tid till skolan.  

 

– Att strunta i överenskomna tider handlar inte om att utveckla sin personlighet eller sin individualitet. Däremot blir det ett uselt arbetsklimat om eleverna inte är på plats när lektionen börjar.

 

Gruppdynamiken är betydelsefull för ett företags eller en organisations framgång. Hur viktig är då gruppens sammansättning?

 

– Det är inte givet att en heterogen grupp alltid fungerar bättre än en homogen, svarar Henrik Jordahl. En fördel med en homogen grupp är att man litar mer på varandra, i alla fall inledningsvis, och har lättare för att samarbeta och ta snabba beslut.

 

– Fördelen med en heterogen grupp är att det blir mer information av olika slag, att man diskuterar mer och får olika infallsvinklar. Det kan ta längre tid att komma överens men å andra sidan kan resultatet bli bättre i slutänden. Situationen får avgöra vilken konstellation som är bäst!

 

I Jordahls forskning syns också skillnader mellan privat och offentlig sektor. I stat och kommun har man delvis andra förväntningar, som att medarbetarna delar värderingarna. Vad som produceras är dessutom där ofta svårare att mäta. I den privata sektorn är det inte lika viktigt vad man tycker, bara man levererar.

 

– Det finns fler skillnader. Många i offentlig sektor, i synnerhet inom vård och omsorg, är skeptiska till de lednings- och styrningsmetoder som finns i näringslivet. Men jag vill bestämt hävda att vedertagna managementmetoder, som använts i industrin väldigt länge, ibland i snart 100 år, fungerar väldigt bra även i vård, skola och omsorg.

 

Henrik Jordahl undviker här begreppet New Public Management, som han menar egentligen inte täcker det han vill visa.

 

– Det viktiga är innehållet i styrningen. Hur man rekryterar personal, hur personalen fungerar i grupp, hur man hanterar personal som inte fungerar på jobbet. Om man är en attraktiv arbetsgivare, kort sagt.

 

– God styrning och ledning är något allmängiltigt. Allt måste förstås anpassas till verkligheten, men det är mycket som fungerar i den traditionella industrin som borde kunna omsättas även till offentlig sektor.

 

Finns det en större konflikträdsla inom offentlig sektor?

 

– Ja, kanske, inte minst i frågan hur man hanterar personer som inte fungerar på jobbet. Då är man inom offentlig sektor mycket mer förlåtande.

 

– En annan skillnad är när en nyckelmedarbetare i offentlig sektor vill sluta. Då tycker jag att verksamhetschefen förvånansvärt ofta okritiskt accepterar detta och menar att om någon vill gå vidare, så är det upp till den personen och något chefen inte kan ha synpunkter på.

 

– Det är väldigt dåligt, för om vi talar om en skola, måste man ju göra allt för att få behålla denna nyckelperson. Ibland kan en verksamhet nästan stå och falla med en liten grupp personer.

 

I tider av haussande av social kompetens, varför är det så få unga som vill kalla sig ”vuxna”? Infödda svenska ungdomar anser inte att de är vuxna om de är under 30 år. Men många invandrarkillar som jag mött tycker att de är vuxna när de fyllt 20. Då kan de inte ”hålla på som tidigare”.  Vad är det för fel med att vara vuxen i Sverige?

 

– Ja, instämmer Henrik Jordahl. Det heter ju lite ironiskt att man samlar vuxenpoäng. Det kan handla om att köpa bil, komma i tid eller skaffa pensionsförsäkring. Det indikerar samtidigt att det naturliga är att vara barn!

 

– Men intressant att du tog upp invandrarungdomar. Nationalekonomen Assar Lindbeck, som också är knuten till IFN, har forskat om normer och välfärdsstaten. Normförskjutningar tar tid, ofta en generation, och är svåra att forska på. Den som vuxit upp i ett annat land har andra normer, nästan inprogrammerade.

 

– Inställningen att man ska arbeta hårt och ta ansvar för sitt liv var självklar och livsavgörande för våra far-och morföräldrar. Men det är inte samma sak för dem som vuxit upp i vår generösa välfärdsstat. Vårt samhällssystem påverkar oss mer än vi tror.

 

Om vi nu inte ska hemfalla åt tesen ”det var bättre förr”, vilka fördelar finns med det nya sättet att vara och verka?  Dagens unga är inte alls lata, men de vill ha trygghet och hyllar familjen, liksom en rik fritid. Blir det svårt att finna personer som vill ta på sig ledaruppgifter?

 

– Jag tycker inte heller man ska moralisera.  Mycket är av godo, välfärdsstaten handlar om att skapa ekonomisk trygghet, det är bra om människor känner så. Men allt har ett pris, hur mycket trygghet ska vi ha?

 

 

Hur kom du in på utseendets betydelse för politiska kandidater?

 

– Det är ett speciellt spår, frikopplat från min andra forskning. Utgångspunkten var det faktum att det finns en skönhetspremie på arbetsmarknaden. Den som ser bra ut får högre lön i nästan alla yrken. Det visar sig spela roll även i yrken där man inte tror att utseendet betyder något.

 

– Ett fördelaktigt utseende har, visar det sig, faktiskt också sin betydelse för forskare som ska väljas in i lärda sällskap. Man vill tro att det bara är forskningens tyngd och betydelse som spelar roll.

 

– Vi har gått vidare och jämfört politiker, som ser olika bra ut. Och hur vet man då det…?

 

Ja, hur vet man det, undrar jag?

 

– Skönhet är ju något subjektivt, därför har vi visat olika bilder för väldigt många människor och frågat: ”Hur vacker tycker du att den här personen är, på en skala 1-5?”

 

– Vi har då fått fram ett genomsnitt för varje politiker, och vi har sett att det i en mängd olika länder går bättre i val för politiker med tydligt fördelaktigt utseende. Om du är vackrare än den du konkurrerar med, så har du större chans att bli vald!

 

Henrik Jordahl tillägger att detta spelar något mindre roll i Sverige då vi har personlistor som partierna sätter upp, och där rena personval spelar mindre roll.

 

– Ytterligare en twist på detta är att de, som står till höger på vänster-högerskalan, är vackrare i genomsnitt. Det gäller alla länder jag studerat. Det är också så att väljare som står till höger belönar ”vackrare” politiker mer med sin röst, än väljare som står till vänster.

 

______________________________________________________________________________________________________

Fotnot:

IFN är en privat och oberoende stiftelse vars forskning framför allt handlar om det svenska näringslivet. Institutet, som idag har ett 30-tal forskare anställda, grundades 1939 av Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen med syfte att forska om ekonomiska och sociala frågor av betydelse för näringslivets utveckling.

Se mer på www.ifn.se

 

Länkar

 

The rising return to non-cognitive skill https://www.iza.org/publications/dp/10914/the-rising-return-to-non-cognitive-skill

 

Att styra och leda en vårdcentral: Hur går det till och vad kan förbättras? https://www.sns.se/aktuellt/att-styra-och-leda-en-vardcentral-hur-gar-det-till-och-vad-kan-forbattras/

 

The right look: Conservative politicians look better and voters reward it https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0047272716302201

 

Senaste artiklarna