Den gode herden

”Sannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom grinden är fårens herde.

För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst. Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.” Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade. Sedan sade Jesus: ”Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh. 10:1–10)

 

På söndag är det den gode herdens söndag. Den gode herden är den kanske mest välkända bild, som Jesus använder om sig själv. ”Jag är den gode herden”, säger Han och fortsätter ”Den gode herden ger sitt liv för fåren” (Joh. 10:11). Vi minns motivet från barndomens bokmärken och tavlor. Få av oss vill väl idag se sig själva som osjälvständiga fårskallar som går i flock och behöver ledas. Det passar inte med vår bild av den myndiga, vuxna människan. Detta till trots innehåller bilden av Jesus som den gode herden bestående sanningar om vem Han är, i sig själv och i förhållande till oss människor.

I veckans evangelietext märker vi att Jesu bildspråk är ganska snårigt. Han är inte bara herden utan också grinden. Den som ”går in” genom Honom skall bli räddad, kunna gå ut och gå in och ”finna bete”. Att i detalj försöka förklara vad detta skulle kunna betyda, ser jag som ganska meningslöst. Orden lämpar sig mer att meditera över. Jesus talar ofta i bildspråk. Inte – som vi kanske lärde oss en gång – därför att detta skulle vara särskilt pedagogiskt, utan därför att en bild, som det brukar heta, säger mer än tusen ord. Vägen till Gud går genom Jesus Kristus, Han som är Vägen, Sanningen och Livet.

Lägg märke till att fåren i berättelsen inte uppfattar herden som en främling, utan som en välbekant person vars röst de känner igen. När han talar, inte minst när han nämner dem vid namn, vinner det genklang inom dem. Som Augustinus säger: ”Du har skapat oss till Dig och vårt hjärta är oroligt till dess det finner vila i Dig”.

I en tid och ett land där auktoritet ses som något fult kan det till och med för kristna vara svårt att erkänna Jesus som Herre. Det vittnar den nya kyrkohandboken om. En tro värd namnet förutsätter dock att vi är beredda att göra det. Att säga ”Jesus är Herre” är den enklaste formen av trosbekännelse, som gör att den kristne i djupet av sitt hjärta står fri inför alla världsliga makter som gör anspråk på hans lydnad. En sådan inre frihet hjälper oss att bevara vår integritet, också i svåra tider.

”Herren är min herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar. Han för mig till vatten där jag finner ro.” (Ps.ps 23)

 

Anna Lindén

 

   

Senaste artiklarna