Svenska Akademien har skämt ut sig själv

”De motsättningar som uppstått inom Svenska Akademien är djupt olyckliga och riskerar att allvarligt skada Akademiens viktiga verksamhet. Det är centralt att alla inblandade nu inser sitt ansvar för institutionen och medverkar till åtgärder för att lösa konflikterna. För ledamöter av Svenska Akademien måste ansvaret för institutionen alltid komma i första hand”. Kung Carl XVI Gustaf

Svenska Akademiens ledamöter borde skämmas. De händelser vi alla kunnat ta del av genom medias rapportering och vissa ledamöters egna utgjutelser i skiftande kanaler kan man inte annat än å akademiens vägnar skämmas för beteende, ordval och egoism.
Valspråket som Akademiens ledamöter borde leva upp till ”Snille och smak” tycks man ha begravt långt ner i källaren. Ledamöternas agerande och ordval vittnar om allt annat än just snille och smak.

Reaktionerna på det som har hänt och det som händer har varit många och någon entydig linje i vad som medborgarna tycker är svår att hitta. Alla varianter och åsikter om Svenska Akademiens agerande och dess framtid finns att ta del av. Från de mest imbecilla önskemål och krav till mer genomarbetade förslag som säkert skulle vara bättre än som det är idag.

Förnuftets röst i denna akademiska röra har kungen varit med sitt uttalande som citeras överst i denna spalt. Många har reflexprotesterat när kungen kom med sina tankar och påpekanden om Svenska Akademien. Hån och direkta avståndstaganden kom reflexmässigt från de vanliga rabulisterna. Men också bland dessa fanns det några som vid en närmare eftertanke kom fram till att det kanske inte var så dumt ändå att monarken höjde rösten i detta sammanhang. Enligt stadgan är kungen Svenska Akademiens beskyddare och som sådan ska han godkänna alla nya ledamöter.
Stadgan tillerkänner honom makt - nu utnyttjar han den. Och det gör han helt rätt i.

Att det finns hemligheter, ritualer och traditioner från 1700-talet är inget att förvåna sig över eller beklaga. Det är en del av akademiens styrka och uppgift att slå vakt om som traditionsbärare. Men när man beslutar att inte anmäla direkt brottsliga gärningar väljer man fel väg på så många sätt.

Med det uppförande många av ledamöterna uppvisat finns det anledning att fler än de som redan gjort det ställer sina platser till förfogande - och att en del som frivilligt lämnat kallas tillbaka. Sedan börjar arbetet med att utse nya ledamöter som uppfyller de krav som rimligen kan ställas. Att alla som under senare år tillhört de aderton inte gjort det har med all tydlighet visat sig.

Och när man ändå ser över stadgar och rutiner så borde man öppna för ledamotskap från den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Det skulle vara berikande!     

              
ROLF K NILSSON

 

Senaste artiklarna