Går C och L att lita på?

LEDARKRÖNIKA
Jag ska erkänna att jag trodde att Annie Lööf skulle backa upp Stefan Löfven som ny statsminister och därmed ge Alliansen ett av två nådaskott (det andra skulle då Jan Björklund stått för). Men nu verkar det inte bli så. Hon ger inte sitt stöd till Löfven som statsminister. Och det är i alla fall bra. Det dröjde inte heller länge förrän det kom ett kort besked från de splittrade Liberalerna att inte heller detta parti tänkte ge Löfven sitt stöd. Så långt bra. Men vad händer nu?

Annie Lööfs presskonferens under måndagen var vad man kunde förvänta sig; ingenting är, enligt Annie Lööf, Annie Lööfs fel. Att det ser ut som det gör i regeringsbildandet är alla andra partiers fel och framför allt SD:s. Lööf har, fortfarande enligt sig själv, gjort mer än alla andra.
Hon har försökt att både få en alliansregering och samtidigt en blocköverskridande dito. Den märkligaste politiska akrobatiken stod hon för när hon pläderade för en alliansregering som socialdemokraterna skulle godkänna för att sedan utan att blinka tala sig för en socialdemokratiskt ledd regering som skulle driva en liberal politik. Var får hon allt ifrån?

Stefan Löfven var under sin presskonferens mer rakt på sak och förklarade att man nått långt i kompromissandet med centern och med liberalerna, men att det nu inte gick längre. Han menade också att det inte betydde att han gett upp om att få en socialdemokratiskt ledd regering. Men detta var innan Jan Björklund kastat in handduken.

Nu finns det de som direkt ser detta som en möjlighet för Alliansen att åter väckas till liv. Men kan det bli annat än ett spel för gallerierna? Även om ingen partiledare vill säga det offentligt så kan det rimligtvis inte finnas mycket förtroende kvar inom Alliansen. Det Lööf och Björklund visat upp av total trolöshet inför möjligheten att sitta med i en s-regering går inte att bygga ett konstruktivt samarbete på. Inte med de partiledare och inte med de partiledningar som centern och Liberalerna har idag.

Budgetomröstningen på onsdag kan, som det nu ser ut, mycket väl resultera i att det blir en M+KD-budget. Hur det blir med ny regering står ännu skrivet i stjärnorna.
Det har talats mycket om att sakfrågorna ska ställas i centrum. Men så har det inte varit. Det är fortfarande beröringsskräcken när det gäller SD som sätter stopp för ett normalt arbete i riksdagen.

Alla ledamöter i riksdagen har en röst. Det är detta man måste bygga såväl regering som regeringspolitik på.

Kan det bli en KD+M-regering? Ja, det ligger närmare ett förverkligande nu än tidigare. Men går C och L att lita på för att en sådan regering ska få en reell möjlighet att regera? Synnerligen tveksamt. Extravalet ser ut att rycka närmare.

FOTO: PATRIK NYLIN, WIKIIMEDIA

Senaste artiklarna