Osäkra utsikter för Brexit i det nya året

Bryssel har försökt göra det så krångligt och kostsamt som möjligt för engelsmännen att dra sig ur, till varnagel för andra nationer som kanske funderar på samma sak. Man lämnar helt enkelt inte Europeiska Unionen i en handvändning. Notan för den brittiska regeringen beräknas hamna på uppskattningsvis 39 miljarder pund.

Det brittiska underhuset genomför i nästa vecka en ödesmättad omröstning om Brexitavtalet som dikterar villkoren för Storbritanniens utträde ur den Europeiska Unionen. Landet skall enligt planerna lämna EU i mars, men Brexit går en oviss framtid till mötes med en försvagad premiärminister som till synes förgäves söker fler eftergifter från Bryssel för att blidka sitt svårt splittrade Toryparti där många smider ränker mot henne.

Theresa May led det ena bakslaget efter det andra under hösten i sin otacksamma uppgift att lotsa landet ut ur EU, men hon har tappert kämpat vidare. Hon träffade ett avtal med Bryssel om Storbritanniens utträde men möttes av en storm av kritik när det skulle röstades igenom av underhuset 11 december. Det stod klart att hon skulle förlora omröstningen vilket ledde till att hon trots högljudda protester i kammaren inställde den i hopp om att vinna tid.

Därefter vann May knappt ett misstroendevotum som motståndare inom hennes eget Toryparti hade utlyst mot henne men hon tvingades gå med på att avgå före nästa val, en makalös eftergift. Över en tredjedel av de konservativa parlamentsledamöterna röstade emot den omstridda premiärministern som sedan dess har försökt få bättre villkor från EU-länderna, men Bryssel och Berlin har gjort klart att det inte blir några nya Brexitförhandlingar. Underhuset väntas nu istället rösta om Brexit tisdag den 15 eller onsdag den 16 januari och utgången är enligt politiska bedömare oviss.

I en TV-intervju med BBC i söndags försäkrade May att omröstningen kommer att äga rum nästa vecka. Det blir inga fler dröjsmål. Alternativet vore att ”vi beger oss in på okänt territorium”, sade hon.

Riskerar lämna EU tomhänt
Miljövårdsministern Michael Gove, som är en stark anhängare av premiärministern, hävdade i ett skämtsamt inlägg i underhuset på tisdagen att ledamöter som längtar efter det perfekta Brexitavtalet lika gärna kan hoppas på en träff med skådespelerskan Scarlett Johansson. Han underströk därmed vad May länge påstått, nämligen att detta är det bästa avtalet Storbritannien kan få och man riskerar att lämna EU tomhänt om man försöker hålla ut efter något bättre.

Men David Davis, den tidigare Brexitministern, är förvissad om att EU återvänder till förhandlingsbordet om Storbritannien håller fast vid sin kurs medan deadline för utträdet närmar sig. Han sade i en intervju med BBC Radio 4 på tisdagen att EU testade den brittiska regeringens nerver. "Den enkla sanningen är att de kommer att hålla fast vid sin linje – detta är den traditionella taktiken inom Europakommissionen, Europeiska Unionen. De kommer att hålla fast vid sin linje till sista minuten och sedan, om vi håller fast vid vår linje, kommer de faktiskt att komma tillbaka och förhandla på nytt,” sade Davis, som avgick ur regeringen i somras i protest mot premiärministerns sätt att sköta Brexit.

Om hennes Brexitavtal röstas ned nästa vecka så skulle det enligt May stärka såväl anhängare av en så kallad Hard Brexit, dvs utträde utan avtal, som de som eftersträvar en andra folkomröstning i hopp om att det skulle leda till att Storbritannien blir kvar i EU. En färsk opinionsmätning av YouGov tyder på att opinionen svängt sedan folkomröstningen 2016 som resulterade i 52-48 procent för utträde. Om en ny folkomröstning hölls idag så skulle 46 procent rösta ”Stay”, 39 procent rösta ”Leave” medan resten antingen var osäkra eller inte ville svara. Premiärministern har hårdnackat motsatt sig en andra folkomröstning med slagorden ”Brexit means Brexit”.

Samtidigt har centralbanken, Bank of England, varnat för att ett utträde utan avtal skulle försätta Storbritannien i dess värsta ekonomiska kris sedan 1930-talet. Fastighetspriser skulle sjunka med 30 procent, räntor stiga till 5.5 procent och ekonomin krympa med 8 procent, enligt en beräkning baserad på det värsta tänkbara scenariot. Både London och Bryssel vill undvika en Hard Brexit eftersom en sådan lösning skulle skada båda parterna ekonomiskt, men frågan är hur man tar sig ur det nuvarande dödläget om inte underhuset röstar igenom avtalet.
Tvisten i underhuset gäller främst gränsen mellan EU-landet Irland och Nordirland, som är en del av Storbritannien. Risken är att gränskontroller återuppstår på den irländska ön om EU och Storbritannien under de kommande två åren misslyckas med att enas om sin framtida relation. Tanken är i så fall att Nordirland ska vara kvar i en tullunion med EU så länge ingen annan lösning hittats. Denna nödlösning kallas på engelska ”backstop” och syftar till att undvika att varor och tjänster från andra handelspartners till Storbritannien okontrollerat letar sig in i EU genom bakdörren – Nordirland. London motsätter sig backstop eftersom det i praktiken skulle separera Nordirland från United Kingdom vars territoriella integritet enligt May inte får urholkas.

Saknar juridisk möjlighet
Justitiekansler Geoffrey Cox, tvingad av parlamentet att röja vilka privata råd han gav regeringen inför förhandlingarna i Bryssel, förklarade i underhuset i december att Storbritannien saknar juridisk möjlighet att ensidigt säga upp ett backstop-avtal med Bryssel. Men Cox tillade att det inte ligger i någons intresse att förlänga ett backstop-avtal på obestämd tid.
Denna nödlösning är alltså tänkt att vara tillfällig, men ivriga Brexitanhängare som tidigare utrikesministern Boris Johnson anser att backstop förvandlar Storbritannien till en lydstat under EU utan reel ekonomisk självständighet.

Vid toppmötet i Bryssel i höstas godkände EU-27 efter segslitna förhandlingar det övergripande avtalet om Storbritanniens utträde och en vagt hållen separat deklaration över hur framtida relationer kan komma att gestaltas. Detta är tänkt att bana vägen för ett formellt utträde den 29 mars, men under en övergångsperiod tills december 2020 kommer allt möjligt att förhandlas, däribland detaljer som säkerhet, finanstjänster, fiskerättigheter och den kritiska frågan om Nordirlands gräns med EU-landet Irland. Avtalet innebär att Storbritannien återfår kontroll bland annat över sina gränser och immigrationen samtidigt som man fortsätter att ha nära handel med Bryssel. Storbritannien gick med i dåvarande EEC 1973, men har alltid varit en motvillig medlem genom att det som önation aldrig sett sig som en del av Europa.

Men Bryssel har försökt göra det så krångligt och kostsamt som möjligt för engelsmännen att dra sig ur, till varnagel för andra nationer som kanske funderar på samma sak. Man lämnar helt enkelt inte Europeiska Unionen i en handvändning. Notan för den brittiska regeringen beräknas hamna på uppskattningsvis 39 miljarder pund, en astronomisk summa som bland annat inbegriper Storbritanniens bidrag till EU:s budget fram till 2020, under en period då man inte längre ens är medlem.

Premiärministern har utsatts för hård kritik från politiska bedömare som ofta jämför hennes agerande med Margaret Thatchers sätt att leda sin regering, något som resulterade i att hon tvingades avgå som premiärminister och partiledare 1990. I mitten av december, när det rådde närmast upprorsstämning i underhuset mot May, skrev kommentatorn Matthew Parris i The Times, en Torytidning: ”Låt oss inte skräda orden. Politiskt talat har en del av hennes parti precis försökt ta livet av henne. De avskyr henne. De kommer aldrig att försonas med henne. De kommer aldrig att ändra inställning, aldrig ändra sig. Och hur svarar hon? Med ett flöde av klyschor….”

Agerar som en robot
Jeremy Corbyn, ledare för oppositionspartiet Labour, råkade oväntat i rampljuset vid en debatt i underhuset strax före jul när en TV-kamera zoomade in på honom precis som han yttrade några klart oförskämda ord.  ”Stupid woman (korkade kvinna),” såg det ut som han sade enligt konservativa ledamöter och journalister som läste hans läppar. Adressen föreföll klar – Theresa May. Men Corbyn hävdade att han hade sagt ”stupid people” och förklarade att han aldrig skulle använda sig av sexistiska uttryck. Talmannen, John Bercow, vidtog inga disciplinära åtgärder eftersom han inte hade hört vad Corbyn sagt.

Theresa May må vara outtröttlig i sitt arbete, men hon gör för många observatörer intryck av att agera som en robot, utan flexibilitet, utan de visioner som präglade politiker som Winston Churchill, Clement Attlee och Tony Blair. Inför nyvalet i juni 2017 intervjuades hon på BBC en söndagmorgon. Journalisten frågade om de kunde komma överens om att diskutera utan politiska slagord, utan ”soundbites”. Det tog 30 sekunder innan Theresa May drog till med sin favoritklyscha, “strong and stable leadership”, en kampanjslogan som folk hade hört till leda och som hade lett till att premiärministern utsatts för löje. Intervjuaren framkastade att hennes ordval kunde ses om ”robotic” bland väljarna. May visste först inte vad hon skulle svara utan upprepade sitt slagord för att vara på den säkra sidan.

Senaste artiklarna